På julafton var vi på Catch med våra vänner. Vi åt jätte gott och allt var trevligt. Det var grillat i mängder och jag åt kött, lamm, stora räkor och jordgubbar. Arsenia var också med och hon tyckte det var fantastiskt. Precis när vi ätit färdigt ringde hon vi hyr huset av och berättade att vakten i området hade kontaktat företaget som sköter om området vi bor i och berättat att vår hund springer runt 7/11. Ni måste omedelbart hämta honom annars blir han överkörd, överfallen av någon gatuhund eller så tar någon hunden. Oj, så brottom jag fick hem. Mamma, jag och Arsenia tog bilen hem i flygande fart och Arsenia fick hoppa av vid 7/11 och leta. Jag åkte med hem och möttes av en ensam och rädd Lukey som blev så glad när hon såg mig. Carlsson var tyvärr inte kvar hemma! Med en klump i magen gick vi ut för att leta. När vi kom till vakten så hade han Carlsson där. Vår snälla tandlösa vakt hade tagit hand om min lilla fina bästa kompis. Vakten kan ingen engelska men lyckades berätta att damen som säljer nudlar vid huvudgatan vid 7/11 på något sätt meddelade honom att hon såg en hund som hon kände igen från området irra omkring och levde farligt. På något sätt lyckades vakten fånga Carlsson och sedan kontakta företaget som i sin tur ringer ägaren av huset som sedan ringer oss... I bland blir man verkligen positivt överraskad här! Jag undrar om dom skulle ha reagerat lika om det var Luckey som irrat omkring? jag tror inte det. Innan mamma åkte tillbaka till Catch tog jag 100 bath ur min nygamla plånbok och sa att jag ville ge det till vakten. Jag fick nämligen min mammas morfars plånbok i julklapp som säkert är 70 år gammal! I plånboken fanns pengar och det passade ju verkligen bra nu när jag behövde en slant. Jag gick till vakten och gav honom min peng och mamma gav honom en ordentlig belöning. Hans ansikte sprack up i ett tandlöst leende och han tackade många gånger. Carlsson var som ni kan se på bilden ordentligt stressad och trött. Vilken tur att det slutade lyckligt! 

Kram från Carl