Jag kände mig så risig och orkeslös. Bara hostade och febern gick upp och ner. Det är viktigt att få rätt medicin när man hostar och eftersom jag började se uttorkad ut så bestämde vi oss för att åka till sjukhuset. Tanken var att kolla upp mig, få medicin och sedan åka hem. Arsenia hängde med och henne släppte vi av på stora Tesco i stan. Arsenia skulle gå runt där och titta och sedan storhandla, på vägen hem skulle vi hämta upp henne igen. Nu blev det inte riktigt så. Doktorn som lyssnade på mina lungor sa att det inte lät riktigt bra. Jag blev skickad på lungröntgen.

Jag blev inlagd på sjukhuset och flera prover togs. Ett prov var riktigt obehagligt. Doktorn stoppade in en topps LÅNGT in i näsan på mig, ner i bihålorna kändes det som för att kolla om det var influensa också. Det gjorde så ont och jag blev både ledsen och arg. Jag var uttorkad och fick dropp. Klart att det gjorde ont när dom satte dit nålen och samtidigt tog blod prov. Det tog tid att ta blodprov för blodet ran så sakta ur mig. Men när det var klart var jag glad igen.  

Jag hade lite lunginflamation i vänstra lungan, bara början sa doktorn. Jag ville verkligen inte stanna på sjukhuset över natten. Hur ska min Carlsson klara sig utan mig? Jag var mest bekymrad över min hund och tänkte inte så mycket på mig själv. Jag var oerört trött och somnade mycket tidigt. Mamma sov på en soffa bredvid mig. 

Det är tur att vi löste en reseförsäkring. Det kostar att vara på sjukhuset. Försäkringsbolagen får betala 40,000 bath för min sjukhusvistelse. Vår självrisk gick på 7000, men nu mår jag bättre och det är viktigast av allt. När jag kom hem fyllde jag mitt medicin mått med blåbärs jouise och gav pappa mycket "medicin".  

Arsenia då som väntade på Tesco med stor handlingen? Dong var som tur var i stan och plockade upp henne och körde hem henne. Arsenia hade tagit med sig Carlson till sitt sovrum på natten när jag inte var hemma. Hon berättde att han legat vaken hela natten och bara väntat på att jag skulle komma hem. Minsta ljud så hade han vridit på huvudet och tittat mot dörren. Han hade inte slappnat av en sekund. Jag mår efter omstänigheterna bra men är såklart trött.

Kram från Carl